1 STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

PROVET I HÄLSOKUNSKAP 20.3.2015

Högst 6 uppgifter får besvaras. Uppgifterna bedöms efter skalan 0–6 poäng, förutom jokeruppgifterna som är mer krävande än de andra uppgifterna och som är markerade med ett +. De bedöms efter skalan 0–9 poäng. I uppgifter med flera moment, till exempel a-, b- och c-moment, kan maximiantalet poäng för enskilda undermoment meddelas för sig.

1. Förklara hur vaccinering kan förebygga spridning av sjukdomar.

2. Redogör för de centrala metoder individen, skolan och samhället har för att förebygga diabetes i Finland.

3. Hälsokostprodukter anses ofta vara ofarliga och bättre än egentliga läkemedel när det gäller att sköta hälsan och behandla krämpor. Vilka fysiska hälsorisker kan vara förknippade med hälsokostprodukter och vad kan riskerna bero på?

4. Det har gått att köpa melatonin receptfritt på apotek i Finland sedan början av år 2013. Efter det har produktens popularitet ökat märkbart. a) Vad är melatonin och hur påverkar det kroppen? (2 p.) b) Diskutera på vilket sätt melatoninbruket är ett uttryck för medikalisation. (4 p.)

5. Vad är emotionella färdigheter och på vilket sätt kan man med hjälp av dem förebygga aggressivt beteende?

2

6. Europeiska kommissionen definierar fattiga människor som människor med en nettoinkomst lägre än 60 procent av nettoinkomsten för en medelinkomsttagare. Enligt Statistikcentralen var gränsen i Finland 1 170 €/mån år 2012. Under fattigdomsgränsen hamnade 12 procent av finländarna eller cirka 635 000 personer. Bilden nedan visar fördelningen mellan låginkomsttagare, andra än låginkomsttagare och hela befolkningen enligt personernas socioekonomiska ställning år 2011 (%). Beskriv med hjälp av materialet hur fattigdom (ekonomisk utsatthet) påverkar hälsotillståndet i Finland. 100 %

Företagare

90 % 80 %

Löntagare

70 %

Arbetslösa

60 % 50 %

Studerande

40 %

Övriga icke yrkesverksamma

30 % 20 %

Pensionärer

10 % 0% Låginkomsttagare

Andra än låginkomsttagare

Under 16-åringar Hela befolkningen

(Svensk översättning: SEN)

Källa: Suomen virallinen tilasto (SVT): Tulonjakotilasto. Pienituloisuus 2011. Pienituloisen väestön rakenne vuonna 2011. Verkkojulkaisu. Helsinki: Tilastokeskus. [Finlands officiella statistik (FOS): Inkomstfördelningsstatistik. Ekonomisk utsatthet 2011. Fördelningen bland låginkomsttagare år 2011. Nätpublikation. Helsingfors: Statistikcentralen.] . Hämtad 11.5.2014.

7. I bloggen Poreilua fanns i februari 2012 en text med rubriken ”Hör ni, morsan bjöd på skumpa – inte så illa eller?” I början av bloggen ställer en fjortonåring frågan om det är illa att hans mamma bjöd honom på mousserande vin. Diskutera de etiska aspekter som är förknippade med frågan.

8. Förklara vad som avses med vårdgaranti och analysera fördelar och problem förknippade med vårdgarantin.



3

+9. Forskningsnyheten nedan har publicerats i Duodecims Nyhetstjänst. Diskutera de faktorer i nyheten som stöder ett eventuellt orsakssamband mellan nötätande och dödlighet. Diskutera utifrån nyheten dessutom de faktorer som kan försvaga beviskraften hos orsakssambandet.

Nötätare lever längre Enligt en amerikansk studie kan ett dagligt intag av nötter hjälpa oss att leva längre och friskare. Resultaten visar att nötter inte heller är fetmande, fastän de innehåller rikligt med fett och energi. Observationerna baserar sig på en uppföljning av 16 000 kvinnor och 11 000 män under 30 år, och visar att sannolikheten att dö för dem som åt nötter dagligen var en femtedel lägre än för de deltagare som inte alls åt nötter. Samma fenomen kunde även iakttas hos de deltagare som åt nötter några gånger i veckan, en gång i veckan eller till och med mer sällan, men kopplingen var svagare. När nötätarna observerades som en egen grupp var dödligheten bland dem under observationstiden sju procent lägre än hos de deltagare vars kost inte inkluderade nötter. Nötätarna undgick framför allt att dö på grund av hjärtsjukdomar, men också cancerdödligheten och dödsfall på grund av andningssjukdomar var mer sällsynta bland dem. Forskarna anser att resultaten är betydelsefulla, för även om man redan tidigare känt till att nötter och de många olika ämnen som de innehåller är hälsosamma har deras effekt på dödligheten inte uppmärksammats i lika hög grad. Resultaten tyder även på att de som äter nötter regelbundet inte är fetare än andra trots att nötter innehåller rikligt med fetter och energi. Tvärtom, nötvännerna var lite smalare än de andra. (Svensk översättning: SEN) Källa: New England Journal of Medicine 2013; 369: 2001–2011 / Uutispalvelu Duodecim 23.11.2013.

4

Världshälsoorganisationens karta nedan visar skillnaderna i förväntad livslängd i de olika län+10. derna i världen år 2012. Skillnaderna är betydande, flera tiotals år till och med. Analysera hur de globala skillnaderna i förväntad livslängd uppstår.

Förväntad livslängd (år) < 50 50 - 59 60 - 69 70 - 79 80 - 86 Uppgifter inte tillgängliga Ej tillämpligt

0

875 1,750 3,500 km

Källa: World Health Organization 2014. Global Health Observatory Map Gallery. . Hämtad 10.5.2014.

03/2015 provet.pdf

Diskutera. utifrån nyheten dessutom de faktorer som kan försvaga beviskraften hos orsakssambandet. +9. Nötätare lever längre. Enligt en amerikansk studie kan ett dagligt intag av nötter hjälpa oss. att leva längre och friskare. Resultaten visar att nötter inte heller är fet- mande, fastän de innehåller rikligt med fett och energi.

1MB Sizes 0 Downloads 170 Views

Recommend Documents

No documents