1 PROVET I HÄLSOKUNSKAP 24.3.2017

STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

Högst 6 uppgifter får besvaras. Uppgifterna bedöms efter skalan 0–6 poäng, förutom jokeruppgifterna som är mer krävande än de andra uppgifterna och som är markerade med ett +. De bedöms efter skalan 0–9 poäng. I uppgifter med flera moment, till exempel a-, b- och c-moment, kan maximiantalet poäng för enskilda undermoment meddelas för sig.

1. Redogör för vilka faktorer som får oss att gå in för en motionsinriktad och aktiv livsstil. 2. Diskutera vad som är en rätt och ändamålsenlig användning av läkemedel. 3. På vilka sätt stöder samhället föräldraskap i Finland? 4. I två undersökningar, se sammanfattningen nedan, förklaras hur vår livsstil påverkar risken att insjukna i diabetes. Jämför de metoder som använts i undersökningarna och den information metoderna ger om orsakssambandet mellan levnadssätt och diabetesrisk. Undersökning A I en finsk DPS-studie (Diabetes Prevention Study) undersöktes 522 medelålders personer (medelåldern 55 år) med nedsatt glukostolerans. Gruppen delades slumpmässigt in i en testgrupp (n = 265) och en kontrollgrupp (n = 257). Båda grupperna bestod till ungefär 1/3 av män och 2/3 av kvinnor. Under sju besök fick testgruppen personlig handledning om viktkontroll, kost och motion. Målet med rådgivningen var att personerna skulle gå ned i vikt, minska på den totala mängden fett och de mättade fetterna i kosten, öka fibermängden och öka motionen. De som hörde till kontrollgruppen fick en broschyr på två sidor med information om kost och motion. Personerna i undersökningen följdes upp genom årligen återkommande enkäter av forskarna samt årliga läkarundersökningar och laboratorieprov. Uppföljningstiden var i genomsnitt 3,2 år. Under uppföljningen lämnade 40 personer undersökningen och deras uppgifter inkluderades inte i resultaten. Under uppföljningen utvecklade 11 % av de som hörde till testgruppen diabetes, i kontrollgruppen var andelen 23 %. En regressionsanalys visade att risken att insjukna i diabetes typ 2 under uppföljningstiden var 58 % mindre i testgruppen än i kontrollgruppen. Källa: Tuomilehto m.fl. (2001). New England Journal of Medicine, 344, 1343–50. Svensk översättning och redigering: SEN.

Undersökning B I en studie som genomfördes i delstaten Iowa i Förenta staterna skickades en enkät till 99 826 kvinnor i åldern 55–69 som ansökt om körkort. Av dessa svarade 41 836 på enkäten. Förutom frågor som berörde hälsa och levnadssätt, såsom motion, rökning, alkoholbruk, viktindex och diabetes hos närstående, fick de tillfrågade svara på följande fråga: ”Har läkaren sagt att du har diabetes?”. De som inte hade besvarat frågorna om motion och de som uppgav sig ha diabetes uteslöts ur undersökningen. Den slutliga undersökningen omfattade 34 257 personer. Utifrån de frågor som kartlade motionsvanorna under fritiden delades personerna enligt andelen motion in i grupper som ägnade sig åt lite, medelmåttig eller mycket motion. De tillfrågade följdes upp under fem års tid så att de läkare som skötte dem gav information om huruvida de insjuknat i diabetes under undersökningstiden. Under de fem åren kom dessa uppgifter in om 79 % av de som svarat på den ursprungliga enkäten. När uppgifterna standardiserades enligt bakgrundsvariabler (bl.a. ålder, rökning, alkoholbruk, användning av fullkornsprodukter, diabetes hos närstående, viktindex och midjemått) var den relativa risken att insjukna i diabetes under uppföljningstiden i de olika motionsgrupperna följande (risken hos den grupp som ägnat sig åt lite motion är ett): lite 1,0, medelmåttig 0,91, mycket motion 0,79. Källa: Folsom m.fl. (2000). American Journal of Public Health, 90: 134–8. Svensk översättning och redigering: SEN.

2

5. På internet erbjuds gentest till privata konsumenter. Bedöm webbsidan nedan utifrån de påverkningsmetoder som används där. Välkommen till ACKREDITERAT LABORATORIUM

DNA-TEST

MENY Betalningsalternativ Snabbleverans Vanliga frågor Test-kit ISO-ackreditering DNA-test, artiklar

Gentest Ett gentest som inbegriper genetiska riskfaktorer är ett test med vars hjälp man kan kartlägga risken för vissa sjukdomar och syndrom. Våra tester visar om du har en benägenhet att utveckla en viss sjukdom, till exempel någon hjärt-kärlsjukdom, cancersjukdom, sjukdom eller störning i immunsystemet, sjukdom som gäller ämnesomsättningen eller någon störning som uppträder i samband med åldrande. Du kan testa risken att insjukna i en ärftlig sjukdom för 279 euro. Många sjukdomar blir allt allmännare och upphovsmekanismerna till dem undersöks noggrant genom medicinsk forskning och genom att utnyttja ny kunskap. Läkarvetenskapen har noterat att många sjukdomar ökar hos personer med en viss arvsmassa, och man har därför kunnat visa att vissa gener bidrar till att personen utvecklar en viss sjukdom. Vid sidan av riskgener bidrar bland annat miljöfaktorer (kost, mikrober och andra levnadsbetingelser) till att en sjukdom uppstår. Ett test som inkluderar riskgener kartlägger risken för att insjukna i 37 olika allmänna sjukdomar eller störningar. Genom testet får du veta om risken är stor för att du ska utveckla en sjukdom, samt den beräknade livslånga risken i medeltal i jämförelse med den övriga befolkningen. Klicka här för att se resultaten av gentestet. Testrapporten fås endast på engelska. Om du vill beställa testet genast så kan du beställa det här och få veta risken för att du ska insjukna i någon allmän sjukdom. Om du vill beställa ett gentest för en större grupp ber vi dig ta kontakt per e-post: info@ easydna.fi. Vi ger ett erbjudande som passar just er.

Förutsägbar genetisk information Utgångspunkten för våra gentester är att kartlägga DNA med polymorfism i en nukleotid (SNP = Single Nucleotide Polymorphism) som innehåller sekvenser typiska för sjukdomen hos en del människor. Det här testet hjälper dig att få veta och kartlägga risken att insjukna i en viss sjukdom och du får veta om du är i riskzonen för en viss sjukdom. Dessutom kan du förebygga att sjukdomen eventuellt utvecklas hos dig genom dina levnadsvanor eller på något annat förebyggande sätt.

För vem lämpar sig testet? Alla kan ha nytta av den information som ett gentest ger. Genom att bli medveten om de genetiska riskerna för att vissa sjukdomar ska utvecklas kan du genom dina levnadsvanor påverka risken för att sjukdomen bryter ut. Sjukdomar som är genetiskt betingade kan förekomma hos flera personer i släkten. Genom ett gentest kan man få reda på om just du eller ditt barn har ärvt denna genetiska benägenhet.

Gener och hälsa När ditt DNA-test är klart skriver vi en individuell rapport där man för varje tillstånd (sjukdom) har klassificerat den risk du löper att insjukna och den livslånga risk du löper i jämförelse med majoriteten av befolkningen. Riskgraderna indelas i högrisk, medelrisk och lågrisk. Om man hör till högriskklassen är det bra om man genomgår en noggrann screening för att diagnostisera sjukdomen. I den här situationen är det också bra att följa goda levnadsvanor.

Investera i din hälsa, investera i framtiden När du gjort beställningen skickar vi ett testkit till den adress du gett oss. Kitet innehåller testpinnar och anvisningar om hur du tar ett prov från insidan av munnen samt ett kuvert för att skicka provet till laboratoriet. Resultatet fås efter ungefär 19–21 arbetsdagar och det skickas direkt till din e-postadress. Beställ här. Läs beställnings- och avtalsvillkoren för gentestet här >>> Beställningsvillkor









Hämtad 22.1.2016. Svensk översättning och redigering: SEN.

6. a) Vad avses med depression? (2 p.) b) Redogör för de samhälleliga konsekvenserna av depression. (4 p.)

3

7. Vilka faktorer ska man beakta vid bedömning och jämförelse av hur skadligt bruket av olika droger är, så att det är möjligt att rangordna drogerna utifrån deras skadlighet? I svaret kan du utnyttja figuren nedan där vissa droger är ordnade i en lista enligt deras skadlighet. Drog Heroin Crack Metamfetamin Kokain Amfetamin Skadlighet för missbrukaren

Gamma (GHB)

Skadlighet för andra

Ketamin Metadon Mefedron Extacy LSD Buprenorfin

Skadlighet, poäng

Källa: Nutt D, King L & Phillips L. (2010). Drug harms in the UK: a multicriteria decision analysis. The Lancet, 376(9752), 1558–1565. Svensk översättning och redigering: SEN.

8. Analysera texten nedan utifrån de etiska principerna inom hälso- och sjukvården.

Det är en orimlig tanke att människor, fast de inte får tillräckligt med handledning, stöd och terapi när de har problem, inte ens får försöka be om hjälp själva. Om någon mår dåligt och tycker sig få hjälp av änglavård, är det bara illa? Det får finnas lekfullhet i ett gott liv så länge människan samtidigt har kvar en känsla för realiteter. Naturligtvis går det till överdrift inom det här så kallade flumområdet. Enligt mig är medborgarna i medeltal fiffiga. Det är fint att människor vill ta ett större ansvar för sin hälsa. När det gäller människans andliga välbefinnande är det alternativ som en expert erbjuder inte nödvändigtvis det enda rätta. Jag vill inte heller tala nedsättande om bloggar. På bloggar kan man få alldeles utmärkt kamratstöd av andra människor när det gäller ens egna mentala processer. Ett lyckligt liv är alltid en annorlunda berättelse. Människor kan välja att leva sitt liv på olika sätt och ändå leva ett kvalitativt gott liv, utan att följa experternas normer. Jag tycker att det är att nedvärdera livet att inbilla sig att ett gott liv är detsamma som någon experts vetenskapliga examensarbete. För ett gott liv behövs i stället mycket självhjälp, kreativitet och fantasi. – – I alla tider har det funnits både lidande och vändpunkter i ett människoliv. Att jag fick ångest efter det att jag fått diagnosen cancer betydde inte att ångesten var en sjukdom. Det var helt normalt och något som jag lärde mig handskas med mycket tack vare kamratstödsgrupper, terapigrupper och självhjälpsböcker. Förr i världen var lidandet en del av det normala livet. Personer i samma livssituation, böner och meditation gav hjälp och stöd i svåra stunder i livet, om de gjorde det. Och visst fanns det vidskepelse också! I dag står vi vid den andra ytterligheten. Många vanliga fenomen i livet har medikaliserats och blivit en inkomstkälla för experterna (och ”flumvårdarna”), trots att nycklarna till ett lyckligt liv finns hos människan själv. . Hämtat 22.1.2016. Svensk översättning och redigering: SEN.

4

Figuren nedan visar utvecklingen av den förväntade livslängden för nyfödda under åren 1971– +9. 2014 i Finland. Presentera kort de viktigaste resultaten i figuren och diskutera vilka förklaringar som kan ligga bakom dessa.

Förväntad livslängd för nyfödda 1971–2014

år

Män









Kvinnor











Källa: Statistikcentralen 2015.

I den europeiska folkhälsorörelsens historia kan man identifiera olika skeden eller tids+10. perioder. Med vilka centrala åtgärder försökte man påverka folkhälsan under de tidsperioder som tabellen nedan visar? Tidsperioder i folkhälsorörelsens utveckling Kontroll av miasma

1840 → 1870

Kontroll av smittsamma sjukdomar

1880 → 1930

Sjukdomsförebyggande insatser

1940 → 1960

Primärhälsovården utvecklas

1970 → 1980

Hälsofrämjande åtgärder

1990 →

Källa: Awofeso N. (2004) What’s New About the “New Public Health”? American Journal of Public Health 94(5), 705–709.