1 PROVET I HISTORIA 15.3.2017

STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

Högst 6 uppgifter får besvaras. Uppgifterna bedöms efter skalan 0–6 poäng, förutom jokeruppgifterna som är mer krävande än de andra uppgifterna och som är markerade med ett +. De bedöms efter skalan 0–9 poäng. I uppgifter med flera moment, till exempel a-, b- och c-moment, kan maximiantalet poäng för enskilda undermoment meddelas för sig.

1. Diskutera Medelhavets betydelse för antikens Grekland och Rom. 2. Tabellen nedan innehåller uppgifter om järnvägens utveckling i några länder åren 1850–1910. Av siffrorna framgår järnvägsnätets längd i kilometer under olika år. a) Jämför utifrån tabellen hur järnvägsnätet utvidgades i de här länderna och förklara vilka faktorer som påverkade utvecklingen. b) Vilka konsekvenser fick järnvägsbyggandet i Europa och Nordamerika under senare hälften av 1800-talet? Järnvägsnätets längd i kilometer åren 1850–1910 Storbritannien Tyskland

Ryssland

USA

1850 3 900

2 100

500

14 500

1870 21 000

19 000

11 000

85 000

1890 28 000

43 000

31 000

335 000

1910 32 000

61 000

67 000

566 000

J. R. McNeill & W. McNeill, Mänskliga nätverk (2005)

3. På 1500- och 1600-talen uppstod en ny, naturvetenskaplig världsbild i Europa. I vilka avseenden var världsbilden ny och hur skilde den sig från den medeltida världsbilden? 4. Naturforskaren Charles Darwin gav ut sitt viktigaste verk Om arternas uppkomst år 1859. En konsekvens av Darwins forskning var bland annat de så kallade socialdarwinistiska teorierna, till exempel rasteorierna. Förklara vilka de viktigaste resultaten av Darwins undersökningar var, och analysera på vilka sätt åsikter som inspirerats av Darwin inverkade på det europeiska tänkandet och den europeiska politiken i slutet av 1800-talet och under första delen av 1900-talet. 5. Vilka konsekvenser har Sovjetunionens sönderfall haft för den politiska utvecklingen i Europa?

2

6. Man har antagit att byggandet av välfärdsstaten i Finland under den senare hälften av 1900-­­talet innebar att särskilt kvinnornas ställning i samhället stärktes. Analysera vilka faktorer som stöder denna uppfattning. 7. Hur påverkades det finländska samhället från medeltiden fram till mitten av 1600-talet av att kristendomen blivit mer allmän? 8. Det påstås att globaliseringen har gjort världen till en ”global by”. Diskutera huruvida detta stämmer utifrån den historiska utvecklingen under 1900-talets senare hälft. + 9. De två källorna nedan har anknytning till Tyskland under tiden efter första världskriget. a) Tolka skämtteckningen. (3 p.) b) Diskutera med hjälp av skämtteckningen och Martin Niemöllers dikt varför det nationalsocialistiska partiet lyckades ta makten i Tyskland. (6 p.)

Källa: Die Arbeiter-Zeitung (Wien) 26.3.1919



Först hämtade de socialisterna, och jag protesterade inte – för jag var inte socialist. Sedan hämtade de de fackanslutna, och jag protesterade inte – för jag var inte fackansluten. Sedan hämtade de judarna, och jag protesterade inte – för jag var inte jude. Sedan hämtade de mig – och då fanns ingen kvar som kunde ha protesterat. Martin Niemöller (Svensk översättning: SEN)



Martin Niemöller (1892–1984) var en av de ledande personerna inom den lutherska bekännelsekyrkan som motsatte sig Hitler.

3

+ 10. De tre citaten nedan handlar om politiken i 1930-talets Finland. a) Hur skiljer sig åsikterna i citaten i tidningarna Vaasa-lehti och Työväenjärjestöjen tiedonantaja [Arbetarorganisationernas informatör] från varandra när det gäller synen på lagar och laglighet? (3 p.) b) Vad syftar president Svinhufvud på när han i sitt tal talar om ”det väpnade våldets väg”? (2 p.) c) Diskutera varför Finland förblev en demokratisk stat under 1930-talet. (4 p.)

Under lördagen och söndagen hade de kommunistiska ungdomsföreningarna i Vasa län organiserat ett slags ”provokationsfest” i Lappo. Deltagarna anlände till festen iklädda bolsjevikuniformer, röda rysskjortor, med sovjettecken på skjortbröstet – – Redan kommunisternas yttre hotfulla beteende och ovanpå detta deras uppviglingsförsök hade emellertid förgiftat ortsbornas sinnen så att det efter upplösningen av mötet inträffade efterspel, under vilka man också torde ha gett tillbörlig dom åt rysskjortorna – – Kommunisterna borde för länge sedan ha märkt att de spelar ett spel som måste få ett slut. De borde också ha märkt att om ordningsmakten inte räcker till för att göra slut på det, så tar medborgarna saken i egna händer. I det här fallet talade nu först ”Lappolagen”, men kommunisterna bör tro att man också på andra håll tänker som i Lappo. Om kommunisterna fortsätter med sitt hotfulla beteende, är det ingen omöjlighet att ”hela landets lag” får tala. Och det behöver inte sägas vilken lag som då väger tyngre, rysslagen eller vårt fosterländska folks lag. (Svensk översättning: SEN) Tidningen Vaasa-lehti 26.11.1929



I Lappo hade det emellertid från olika håll i Österbotten samlats försvarare av den borgerliga lagligheten och den fäderneärvda tron, och de började demonstrera vad denna laglighet och fäderneärvda tro är. I berusat tillstånd – trots att det råder förbudslag i landet – började de ränna omkring längs vägarna i byn, ge sig på alla arbetare de råkade på med stenar, knytnävar, bösstockar och andra liknande redskap för lagligheten och jaga bort dem från orten – – Det sägs att orsakerna till denna laglighetsmässa var att en del av dem som kommit till festen hade burit röda skjortor. Efter denna laglighetsföreställning har vi läst igenom alla lagböcker och försökt finna ett sådant ställe, där man skulle förbjuda bärandet av röda skjortor, men något sådant förbud har vi inte funnit, och för oss börjar de lagligas laglighet och religiösa iver i Lappo framstå som minst sagt tvivelaktiga. (Svensk översättning: SEN) Tidningen Työväenjärjestöjen tiedonantaja [Arbetarorganisationernas informatör] 30.11.1929



Efter att i dag i egenskap av överbefälhavare för armén och skyddskårerna ha åtagit mig att se till att ordningen återställs i landet, vill jag på detta sätt personligen vända mig till alla skyddskårister och alla övriga, som har gett sig in på det väpnade våldets väg, och beordra dem, så som det sägs i den deklaration jag undertecknade i går, att laglydigt och utan dröjsmål återvända till sina hemtrakter. Ingen har rätt att beväpnad lämna sin hemort utan tillstånd av befälet, och ingen ska heller lyssna på uppviglare och värvare, som försöker få medborgarna att gripa till vapen mot den lagliga samhällsordningen. Utdrag ur president P. E. Svinhufvuds radiotal 2.3.1932