1 PROVET I SAMHÄLLSLÄRA 25.9.2015

STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

Högst 6 uppgifter får besvaras. Uppgifterna bedöms efter skalan 0–6 poäng, förutom jokeruppgifterna som är mer krävande än de andra uppgifterna och som är markerade med ett +. De bedöms efter skalan 0–9 poäng. I uppgifter med flera moment, till exempel a-, b- och c-moment, kan maximiantalet poäng för enskilda undermoment meddelas för sig.

1. Hur bildas regeringen (statsrådet) i Finland och vilka typer av regeringar finns det?

2. I Finland har man föreslagit att det ska vara möjligt att betala unga arbetstagare en lön som är lägre än miniminivån i kollektivavtalen. Å andra sidan har tanken också kritiserats. Diskutera argument för och emot förslaget.

3. Figuren nedan visar hur de finländska hushållens konsumtionsutgifter har utvecklats under åren 1975–2013. Av graferna framgår hur många procent av hushållens konsumtionsutgifter som har använts för olika ändamål (uträknat i gängse pris). a) Vilka är de centrala förändringarna i strukturen hos konsumtionsutgifterna under åren 1975–2013? (2 p.) b) Vilka faktorer har påverkat den utveckling som framgår av graferna? (4 p.) Privata konsumtionsutgifter enligt användningsändamål 1975–2013 35

% av hushållens konsumtionsutgifter, till gängse priser

%

30

Boende 25 Sarja1 20

Sarja2 Livsmedel, drycker och tobak Sarja3 Transport och Sarja4 telekommunikation

15

Sarja5 Rekreation, kultur och utbildning Sarja6

10

Inredning och hemvård Hälsa

5 0

















Källa: Findikaattori.fi/Statistikcentralen

2

4. Enligt professorn i sociologi Juho Saari är omkring 800 000 personer i Finland drabbade av tillfällig fattigdom. Ungefär 100 000 personer lever i långvarig fattigdom. Enligt professor Saari är Finland i ekonomisk-samhälleligt hänseende ett klassamhälle, där skillnaderna mellan rika och fattiga har ökat ytterligare (Yles nyheter 28.8.2014). a) Vilka faktorer orsakar fattigdom i Finland? b) Hur påverkar fattigdomen det finländska samhället och hur har man försökt ingripa i den?

5. Vilka centrala rättigheter ger grundlagen en finsk medborgare?

6. Maj Wiik har ärvt pengar som hon tänker använda till att köpa en sommarstugetomt och där hon ska låta bygga en stuga. Vilka faktorer måste Maj beakta vid köpet och vilka aspekter måste framgå av köpebrevet för tomten?

7. Hurdana villkor måste en stat som vill bli medlem i Europeiska unionen uppfylla?

8. I figuren nedan finns uppgifter om skillnaderna i bruttonationalprodukt (bnp) uträknad per capita i Europeiska unionens medlemsländer 2012. Diskutera vilka faktorer som förklarar skillnaderna i figuren och hur skillnaderna påverkar européernas liv.

2012 BNP per capita Index där medeltalet för de 28 EU-länderna är 100

272

122 119

115 110 108

100 99 97 91 86 82 79 75 75 75 70 69 66 66 62 61

49 47

Luxemburg Österrike Irland Nederländerna Sverige Danmark Tyskland Belgien Finland Storbritannien Frankrike EU-28 Italien Spanien Cypern Malta Slovenien Tjeckien Portugal Slovakien Grekland Litauen Estland Polen Ungern Lettland Kroatien Rumänien Bulgarien

131130 129 129 125

Källa: Europeiska kommissionen

3

+9. Nedan finns fyra ställningstaganden till den demokratiska situationen i Finland. a) Jämför citatens uppfattningar om demokratin och problemen med att förverkliga demo kratin i Finland. (5 p.) b) På vilket sätt kan man förbättra de finska medborgarnas samhälleliga påverkningsmöjlig heter? Presentera och motivera din uppfattning. (4 p.)

I internationella jämförelser placerar sig Finland genomgående bland de främsta demokratierna i världen. Finlands styrka är ett stabilt politiskt system och en öppen, okorrumperad förvaltning. I synnerhet under de senaste decennierna har man ökat det parlamentariska inslaget i det politiska systemet och förbättrat medborgarnas möjligheter till delaktighet på lika villkor. Det sjunkande valdeltagandet och den ökande ojämlikheten i fråga om delaktighet kan betraktas som de största utmaningarna för den finländska demokratin. Öppen delaktighet på lika villkor. Statsrådets demokratipolitiska redogörelse. Justitieministeriet 2014



Normalt skulle de politiker som utsetts genom val i en demokratisk stat centralt fatta beslut om samhällets inriktning och om de förändringar som behövs. I Finland förmår politikerna i sexpartiregeringen inte komma fram till hur man ska organisera viktiga strukturreformer, och det egentliga arbetet överlåts till tjänstemännen vid Finansministeriet. Är det demokrati att det inte före beslutsfattandet förs någon diskussion om de saker som på ett avgörande sätt påverkar varje medborgare i Finland? (Svensk översättning: SEN) Ledare i Aamulehti 26.11.2013



I Finland verkar demokratiproblemet begränsa sig till medborgarnas bristande deltagande. Från statsmaktens sida försöker man hitta på marknadsföringsknep för att aktivera medborgarna. Organisationen International Idea, som redan länge har gjort demokratibedömningar, har utgått från att landets medborgare är de bästa bedömarna av demokratin. Medborgarnas position borde emellertid förändras från objekt för bedömningen till bedömare. (Svensk översättning: SEN) Professor Marja Keränen på webbsidan Politiikasta.fi 7.5.2012



Om man förutsätter att äkta demokrati innebär att var och en deltar i alla processer och beslut, kan demokratin förverkligas endast i byar eller små städer. – – – Enligt den här uppfattningen är till exempel Finland alldeles för stort för att vara en demokrati. (Svensk översättning: SEN) Professor Heikki Patomäki i en intervju 29.8.2013

4

+10. Nedan finns information om Finlands produktionsstruktur samt jämförelser med Sverige och Tyskland. a) Hur har den finländska produktionsstrukturen utvecklats enligt figur 1? (2 p.) b) Jämför utvecklingen av privata tjänster i Finland och Sverige. (2 p.) c) Vilka hot och möjligheter står det finländska ekonomiska livet inför i framtiden? (5 p.)

Figur 1. Olika industribranschers inverkan på ökningen av den samhällsekonomiska total- produktionen i procentenheter i Finland

Fabriksindustrin sammantaget Elektronikindustrin

Metallindustrin (inte elektronik) Övrig fabriksindustri Skogsindustrin



Figur 2. De privata tjänsternas inverkan på samhällsekonomins totalproduktion i procent- enheter Sverige

Sverige Finland Tyskland

Finland

Tyskland



Tabell 1. De privata tjänsternas inverkan på den ekonomiska tillväxten i procentenheter Distributionstjänster10 Tjänster inom affärslivet Information och kommunikation Finansiering och försäkring Privata tjänster sammanlagt

Finland 1998–2007 6,1 2,3 3,9 0,2 12,5

2008–2012 0,1 0,5 0,9 -0,1 1,3

1998–2012 6,2 2,8 4,8 0,1 13,8

Sverige 1998–2007 6,4 4,1 3,4 1,8 15,7

2008–2012 0,9 1,1 1,1 0,6 3,7

1998–2012 7,3 5,2 4,5 2,4 19,4

Distributionstjänster omfattar handel, transport, lagerhållning samt inkvartering och restaurangverksamhet.

10



Källa för figurerna och tabellen: Bengt Holmström, Sixten Korkman och Matti Pohjola: Suomen talouskriisin luonne ja kasvun edellytykset (2014)