STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

MODERSMÅLET II, ESSÄPROVET 10.3.2014

Leonardo da Vinci, Mona Lisa (1503–1519)



1

Alla skrivuppgifter finns på s. 2–3 i detta häfte. Till en del av uppgifterna hör material som ska utnyttjas på det sätt som anges i uppgiften. Läs igenom uppgifterna, titta på materialet och välj ut en av uppgifterna. Uppgifterna bedöms med poängen 0–60. Skriv en sammanhängande och språkligt välformulerad texthelhet. En lämplig längd är 4–5 sidor. Texten ska vara tydligt och prydligt skriven, men du behöver inte renskriva med kulspetspenna eller bläckpenna. Några uppgifter är givna som färdiga rubriker och markerade med fet stil. I övrigt väljer du själv rubrik till din text. Skriv ut uppgiftsnumret framför rubriken. Om du väljer en materialbaserad uppgift ska din text fungera som en självständig helhet som kan förstås också av en läsare utan tillgång till materialet. I materialbaserade uppgifter måste du hänvisa till materialet.

UPPGIFTER

2

1.

En del politiker, idrottare och andra kändisar har ångrat sina ord och handlingar och bett om förlåtelse i offentligheten. Diskutera förlåtelsens betydelse på ett samhälleligt och personligt plan.

2.

Har kroppen blivit en hobby?

3.

Bankerna beskrivs ofta som en livsviktig del av ett levande samhälle, som ådror i samhällets blodomlopp. Vilken roll spelar bankerna i våra liv idag?

4.

Medierna konkurrerar om publiken – vilka är konsekvenserna?

5.

Lönar det sig fortfarande att bli jordbrukare i Finland?

6.

På den resan fann jag mig själv



ELLER



På den resan förlorade jag mig själv

7.

Nära naturen

8.

Många konstnärer har skapat egna versioner av Leonardo da Vincis Mona Lisa (s. 1). Diskutera de nya versionernas (s. 16) förhållande till originalet.

9.

Fåglar är vanliga symboler i diktkonsten. Välj minst tre av Edith Södergrans dikter på sidorna 4–5 och tolka dikterna med fokus på fåglarna.

10.

Läs kapitlet ur Tove Janssons bok Sent i november på sidorna 6–8. Vad berättar texten om rädslor och konsten att hantera dem?

11.

Det räcker med att kunna sitt modersmål och engelska, konstaterar Sture Gadd i kolumnen Alltför mycket halvspråkighet på sida 9. Håller du med?

12.

Diskutera den digitala vardagen i våra skolor med utgångspunkt i artiklarna på sidorna 10–12.

13.

Ny förarundervisning + nytt körkort = bättre förare? Den nya körkortslagen som trädde i kraft i början av år 2013 har väckt blandade reaktioner. Diskutera hur trafiksäkerheten förbättras genom de reformer som presenteras på sidorna 13–14.

14.

Tekniska uppfinningar hamnar allt snabbare på historiens skräphög. Ta ställning till Kjell Westös tankar i kolumnen på sida 15.

*

MATERIAL TILL UPPGIFTERNA 8–14 Leonardo da Vinci: Mona Lisa..........................................................................................................1 Edith Södergran: fem dikter..........................................................................................................4–5 Tove Jansson: Sent i november (kapitel tre).................................................................................6–8 Sture Gadd: Alltför mycket halvspråkighet.......................................................................................9 Luzilla Backa: Skolorna kämpar med att hålla IT-sidan uppdaterad.........................................10–11 Philip Teir: Norsk forskare: ”Förnya inte för sakens skull”............................................................12 Trafi: Ändringar i nya körkort fr.o.m. 19.1.2013.............................................................................13 Trafi: Förarundervisningen avseende körkort för personbil reformerades......................................14 Kjell Westö: Vad blir det kvar av oss?.............................................................................................15 Versioner av Mona Lisa..................................................................................................................16 Obs! Språket i texterna är identiskt med språket i originalpublikationerna.

3

Skogens ljusa dotter Var det ej i går då skogens ljusa dotter firade sitt bröllop och alla voro glada? Hon var den lätta fågeln och den ljusa källan, hon var den hemliga vägen och den skrattande busken, hon var den druckna och orädda sommarnatten. Hon var oblyg och skrattade utan måtta, ty hon var skogens ljusa dotter; hon hade lånat gökens instrument och vandrade spelande från sjö till sjö. När skogens ljusa dotter firade sitt bröllop, fanns ingen olycklig på jorden: skogens ljusa dotter är fri från längtan, hon är blond och stillar alla drömmar, hon är blek och väcker alla begär. När skogens ljusa dotter firade sitt bröllop, stodo granarna så nöjda på den sandiga kullen och tallarna så stolta på den stupande branten och enarna så glada på den soliga sluttningen och de små blommorna hade alla vita kragar. Då fällde skogarna sina frön i människornas hjärtan, de glimmande sjöarna summo i deras ögon och de vita fjärlarna fladdrade oupphörligen förbi. Dikter (1916)

Blixtens trängtan Jag är örn. Det är min bekännelse. Icke diktare, aldrig något annat. Jag föraktar allting annat. För mig finns ingenting annat än kretsa i örneflykten. Vad sker i örneflykten? Alltid detsamma, det eviga. En blixt skjuter ner på himlen i ändlös begärlighet älskande hemlighetsfullt som då en ny värld blir till. Framtidens skugga (1920)

4

I de stora skogarna I de stora skogarna gick jag länge vilse, jag sökte sagorna, min barndom hört. I de höga bergen gick jag länge vilse, jag sökte drömslotten, min ungdom byggt. I min älsklings trädgård gick jag icke vilse, där satt den glada göken, min längtan följt. Dikter (1916)

En fången fågel En fågel satt fången i en gyllene bur i ett vitt slott vid ett djupblått hav. Smäktande rosor lovade vällust och lycka. Och fågeln sjöng om en liten by högt uppe i bergen, där solen är konung och tystnaden drottning och där karga små blommor i lysande färger vittna om livet, som trotsar och består. Dikter (1916)

Beslut Jag är en mycket mogen människa, men ingen känner mig. Mina vänner göra sig en falsk bild av mig. Jag är icke tam. Jag har vägt tamheten i mina örnklor och känner den väl. O örn, vilken sötma i dina vingars flykt. Skall du tiga såsom allting? Vill du kanske dikta? Du skall aldrig dikta mer. Varje dikt skall vara sönderrivandet utav en dikt, icke dikt, men klomärken. Framtidens skugga (1920)

5

En torsdag i november slutade det att regna och Filifjonkan beslöt tvätta fönster i vindsvåningen. Hon värmde vatten i köket och skvätte i lite tvål, inte mycket, sen bar hon upp fatet, ställde det på en stol och öppnade fönstret. Då lossnade nånting ur fönsterramen och föll ner bredvid hennes tass. Det såg ut som en liten bomullstott men Filifjonkan visste genast vad det var; det var en otäck puppa och inne i den fanns en blek vit larv. Hon ryste till och drog tassarna åt sig. Var hon än gick, vad hon än gjorde så råkade hon ut för det som krälar och kryper, det fanns överallt! Hon tog sin städtrasa, med en hastig rörelse sopade hon ut larven och såg hur den rullade över taket, hoppade över takkanten och försvann. Äckligt, viskade Filifjonkan och skakade sin trasa. Hon lyfte upp fatet och klev ut genom fönstret för att tvätta utsidan. Filifjonkan hade filttossor på sig och så fort hon kom ut på det branta våta taket började hon glida baklänges. Hon hann inte bli rädd. Hennes magra kropp slängde sig framåt, blixtsnabbt, gled i en hisnande sekund utför taket på magen, tossorna slog i takkanten och där låg hon. Och nu blev Filifjonkan rädd. Rädslan kröp igenom henne, den satt som en bläcksmak i halsen. Hon blundade men hennes ögon såg marken långt nedanför, hennes käkar var låsta av skräck och förvåning och hon kunde inte skrika. Förresten fanns det ingen att skrika efter. Filifjonkan hade äntligen blivit av med hela släkten och alla sina besvärliga bekanta. Hon hade hur mycket tid hon ville för att sköta om sitt hus och sin ensamhet och ramla ner från sitt tak helt allena bland trädgårdens skalbaggar och obeskrivliga larver. Filifjonkan gjorde en ångestfull kryprörelse uppåt, tassarna famlade över den hala plåten och hon gled tillbaka igen och alltihop var likadant som förut. Det öppna fönstret stod och slog i vinden, trädgården susade, tiden gick. Några regnstänk knäppte till mot taket. Då kom Filifjonkan ihåg åskledaren som gick upp till vindsvåningen på andra sidan huset. Mycket mycket långsamt började hon maka sig vidare utmed takkanten, en liten bit med ena foten och sen kom den andra foten, ögonen hårt slutna och magen pressad mot taket, så kröp Filifjonkan runt sitt stora hus och hela tiden kom hon ihåg att hon hade svindel och hur det är när svindeln kommer. Nu kände hon åskledaren under tassen, hon högg tag i den för brinnande livet och hasade lika sakta med hårt slutna ögon upp till andra våningen och i hela världen fanns det ingenting annat än en tunn tråd och en filifjonka som hängde sig fast i den. Hon fick tag i den smala kanten av trä som gick runt vindsvåningen, hon kröp upp och låg alldeles stilla. Småningom reste sig Filifjonkan på alla fyra, hon väntade tills darrningen i benen gick över och kände sig inte det minsta löjlig. Steg för steg började hon gå vidare med ansiktet mot väggen. Fönster efter fönster och allihop var stängda. Nosen var för lång, den var i vägen, hon hade håret över ögonen och det kittlade henne

6

i nosen, jag får inte nysa, då tappar jag balansen... Jag får inte titta och inte tänka. Den ena tossan har vikt sig dubbel i hälen, ingen bryr sig om mig, korsetten har hakat upp sig nånstans och vilken sekund som helst av alla dehär förfärliga sekunderna... Nu kom regnet igen. Filifjonkan öppnade ögonen och såg snett över axeln det stupande taket och kanten därnere och fallet genom ingenting och benen började skaka igen och världen välvde sig runt, det var svindeln som kom. Den sög ut henne från väggen, kanten hon stod på blev smal och tunn som en skära och hon störtade i en bottenlös sekund igenom hela sitt filifjonkiska liv. Mycket långsamt lutade hon utåt, ut ur säkerheten mot fallets obönhörliga vinkel, stannade där i en annan evighet och sjönk tillbaka igen.

Nu var hon ingenting alls, bara nånting som försökte göra sig så platt som möjligt och komma vidare. Där var fönstret. Vinden hade stängt det, hårt. Fönsterbågen var slät och tom, där fanns ingenting att hugga tag i och dra, inte den minsta lilla spik. Filifjonkan försökte med en hårnål, den vek sig. Därinnanför kunde hon se fatet med tvålvatten och städtrasan, en oberörd bild av lugn vardaglighet, en onåbar värld. Trasan! Den hade kommit i kläm mot fönsterkarmen... Filifjonkans hjärta började dunka – hon såg en liten flik av trasan sticka ut, hon nöp tag i den, o så försiktigt, hon drog sakta... O, låt den hålla, låt det vara den nya och fina och inte den gamla... Jag ska aldrig mer spara på gamla trasor, jag ska aldrig mer spara på någonting, jag ska slösa, jag ska sluta städa, jag städar för mycket, jag är pedantisk... Jag ska bli nånting helt annat än en filifjonka... Så tänkte Filifjonkan, bönfallande och hopplöst, för en filifjonka kan naturligtvis aldrig bli någonting annat än en filifjonka. Och trasan höll. Långsamt öppnade sig fönstret och togs av vinden och smällde upp och Filifjonkan slängde sig handlöst in i rummets säkerhet, hon låg på golvet och magen vände sig runt, runt, hon mådde gräsligt illa. Över henne gungade taklampan i vinden, alla tofsarna vippade på jämna avstånd från varandra, var och en med en liten pärla i ändan. Hon betraktade dem uppmärksamt, förvånad över dessa små tofsar som hon aldrig tidigare hade sett. Och aldrig förr hade hon sett att sidenskärmen var röd, en mycket vacker röd färg som påminde om solnedgång. Också kroken i taket hade en ny och ovanlig form.

7

Nu kändes det lite bättre. Filifjonkan började fundera över hur underligt det är att allting som hänger i en krok verkligen fortsätter med att hänga neråt och inte i nån annan riktning och vad det kan bero på. Hela rummet var förändrat, allting var nytt. Filifjonkan gick fram till spegeln och såg på sig själv. Nosen var full av skråmor på ena sidan och håret spikrakt och vått. Ögonen var annorlunda, och tänk att man har ögon att titta med, tänkte Filifjonkan, och hur går det till – att se...? Hon började frysa av regnet och av att ha ramlat igenom hela sitt liv under en enda sekund, hon beslöt koka kaffe. Men när Filifjonkan öppnade köksskåpet såg hon för första gången att hon hade för mycket porslin. Så förfärligt mycket kaffekoppar. Alldeles för många karotter och stekfat och travar av tallrikar, hundratals saker att äta ur och äta på och bara en enda filifjonka. Och vem skulle få dem när hon dog? Jag dör inte alls, viskade Filifjonkan och smällde igen skåpet. Hon sprang in i vardagsrummet, hon snubblade mellan sina möbler in i kammaren och ut igen, hon sprang till salongen och drog undan alla gardiner och upp på vinden och det var lika tyst överallt. Hon lät dörrarna stå öppna, hon öppnade garderoben och där låg hennes kappsäck och äntligen visste Filifjonkan vad hon skulle göra. Hon skulle fara på visit. Hon ville se folk. Folk som pratade och var trevliga och gick ut och in och fyllde hela dagen så att det inte fanns plats för hemska funderingar. Inte hemulen. Inte Mymlan, allraminst Mymlan! Men Muminfamiljen. Det var på tiden att hon hälsade på mumintrollets mamma. Och man ska besluta sig för saker i vissa stämningar och helst snabbt innan stämningen går över. Filifjonkan tog fram kappsäcken och lade ner silvervasen, den skulle muminmamman få. Hon hällde ut tvålvattnet över taket och stängde fönstret. Hon torkade sitt hår och lade upp det på papiljotter, sen drack hon eftermiddagste. Huset lugnade sig och blev som vanligt igen. När Filifjonkan hade diskat sin tekopp tog hon upp silvervasen ur kappsäcken och lade dit en av porslin istället. Hon tände taklampan för regnet hade tidig skymning med sig. Vad gick det åt mig, tänkte Filifjonkan. Dendär lampskärmen är ju inte ens röd. Den är lite brunaktig. Men jag reser nu i alla fall. Tove Jansson, Sent i november (1971)

8

Hufvudstadsbladet   10.11.2012

9

Skolorna kämpar med att hålla IT-sidan uppdaterad Publicerad 19.09.2012 - 06:15. Uppdaterad 19.09.2012 - 10:32

Datasalen i Haga skola. Copyright YLE/ Luzilla Backa

Skolorna i vår region kämpar med att få datorerna att räcka till alla elever. Den tekniska utvecklingen är snabb och på många håll är det svårt att hänga med. Bland annat i Pedersöre är det lite sämre ställt i vissa skolor i kommunen, det berättar Joakim Borgmästars, IKT-koordinator i kommunen. - En del skolor har också väldigt gamla datorer. I värsta fall har de 8–10 år på nacken. Tf utbildningsdirektör Håkan Storbacka berättar att det ändå är bra ställt i Pedersöre gymnasium. Där får eleverna hyra läsplattor för 25 euro per termin som de sedan kan lösa in när de slutar skolan. I Karleby är läget hyfsat. I den grundläggande utbildningen delar cirka 3,4 elever på en dator. I gymnasiet går det 3,7 elever per dator. I Kronoby delar 3,5 elever på en dator på grundläggande utbildning och gymnasienivå. Bildningschef Leif Jakobsson säger att läget är helt okej, men att det stora problemet är att veta vilka trender man ska följa. - Till exempel så satsade vi på att köpa touchscreens till flera skolor, men bara ett år senare fanns det en ny modell som var mycket bättre och billigare. I Larsmo berättar bildningschef Carola Holm-Palonen att det är svårt att hänga med. - Men i år tar vi ett stort kliv framåt då alla skolor får surfplattor. I första hand är det lärare som får, men snart hoppas man kunna dela ut till hela klasser. I Jakobstad gör man en stor IT-satsning. Högstadierna får nu utrustning för 100 000 euro, nästa år är det lågstadiernas tur. I Pietarsaaren lukio är det bäst ställt med drygt två elever per dator. I Vestersundsby skola är det sämst, där måste knappt 17 elever dela på en dator.

10

I Nykarleby har man en hel del datorer. Problemet är att åldern snabbt kommer emot, det berättar Boris Sundell, direktör för bildningsväsendet i Nykarleby. Man har också en pilotskola i Soklot som testar nya digitala lösningar. Man startade den för 1–2 år sedan. - Där testar man olika saker innan man tar i bruk dem i hela kommunen, säger Sundell. I Nykarleby har man också fått finansiellt stöd från Utbildningsstyrelsen för projektet, ein.fi. - Det går ut på att utveckla digipedagogiska lektioner med öppen källkod. I Vörå finns det 5,3 elever per dator, då man ser till den grundläggande utbildningen och gymnasiet. Vikarierande bildningschef Nina Karls-Nygård berättar att det varierar mycket mellan skolorna. Små skolor har det i regel bättre ställt, där kan det finnas knappt två elever per dator, medan det i någon skola finns så mycket som en dator per 13 elever. - Läget är inte dåligt. I vår strategi är målet att det ska gå 3 elever per dator. Det vill vi nå inom 3 år. I Vörå satsar man också på att utbilda personalen inom IKT. I Korsholm är läget bra på så sätt att datorerna har prestanda och det finns antal som räcker till för hela klasser i nästan alla skolor. - Skolorna hinner ganska väl med i utvecklingen men man får givetvis lov att prioritera vad som plockas med både med tanke på kostnads- och tidsresurser. Vi har interaktiva tavlor i vissa skolor, surfplattor har börjat dyka upp och OH-apparaterna förpassas till historien i och med att dokumentkamerorna kommit, det berättar Roger Andersson – IT-stödperson. I Vasa hoppas man på mer pengar till underhåll av datorerna som finns. "Underhållskostnaderna för dataprogram stiger med 5 procent, det som nu finns reserverat täcker inte det," skriver nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbilning. I Malax och Korsnäs varierar antalet datorer något mellan skolorna. - Problemet är bland annat att de inte förnyas i den utsträckning som det finns behov av, trots att uppdateringar görs med jämna mellanrum, säger Agneta Martin som är bildningsdirektör i de båda kommunerna. I Närpes får man nya datorer vart fjärde år. - Det finns interaktiva tavlor i alla skolor. Ändå är behovet av datorer större än vad som finns att tillgå, säger bildningsdirektör Åsa Snickars. I Kristinestad finns det tillräckligt med datorer i gymnasiet. Men inte i högstadiet. I Kaskös lågstadier finns många datorer, men de är gamla, från år 2003. - Vi borde absolut förnya dem, men det finns inga pengar. Det har det inte funnits på några år så knappast blir det av nu, säger Kaj-Christer Ingves. Han anser också att lärarnas datakompetens borde bli bättre.

Luzilla Backa Yle Redaktör

. Hämtat 22.2.2013.

11

SPLITTRAT. Lars Vavik säger att datorer betonar multitasking som arbetsmetod. JAN KÅRE NESSA

Hufvudstadsbladet  16.12.2012

12

Ändringar i nya körkort fr.o.m. 19.1.2013 Alla nya körkort som utfärdas efter 19.1.2013 beviljas på viss tid. Korten gäller i 2–15 år beroende på klass och körkortsinnehavarens ålder. Alla körkort av nuvarande modell byts ut mot nya körkort före utgången av 2033. Reformen kräver inga åtgärder av de nuvarande körkortsinnehavarna i detta skede. Nya körkort beviljas på viss tid Körkort som utfärdas efter 19.1.2013 är giltiga enligt följande: • Körkort för personbil, motorcykel, moped och traktor är giltiga 15 år i sänder – dock längst tills körkortsinnehavaren fyller 70 år. Därefter är körkortet giltigt 5 år i sänder. • Körkort för lastbil och buss är giltiga 5 år i sänder. När körkortsinnehavaren har fyllt 70 år är körkortet giltigt högst 2 år i sänder. • Kortvariga körkort, det första bilkörkortet, är giltiga i två år precis som tidigare. Ikraftträdandet av körkortslagen ändrade också på giltighetstiden för gamla körkort. Det nuvarande körkortet gäller högst till 18.1.2033, även om en senare utgångstid har antecknats på kortet. Förnyande av körkort Ett nytt körkort ska sökas hos polisen med en separat ansökan innan det nuvarande körkortet går ut. Då körkortet förnyas, förnyas även fotografierna vid behov. Trafi skickar ett påminnelsebrev i god tid innan körkortet går ut. Förnyandet av ett körkort medför inte skyldighet att delta i bilskoleundervisning eller avlägga förarexamen. När en innehavare av körrätt för personbil, motorcykel, moped eller traktor som fyllt 70 år förnyar sitt körkort, ska han eller hon alltid bifoga ett läkarutlåtande till sin ansökan. En innehavare av ett körkort för lastbil och buss ska lämna ett läkarintyg i anslutning till förnyandet av körkortet efter att han eller hon fyllt 45 år. Skyldigheten att genomgå en synkontroll för personer som fyllt 45 år avskaffades i alla klasser, och personer som fyllt 70 år behöver inte längre lämna in ett skriftligt intyg om körförmåga. Höjning av körkortskategori ändrar körkortets giltighetstid Tillägg av en ny körkortskategori ändrar körkortets giltighetstid så att det blir tidsbestämt. Beställning av dubblett eller ändring av specialvillkor ändrar dock inte körkortets giltighetstid i enlighet med den nya lagen.  Körkortet hem per post Största delen av körkorten levereras till sökande per post. Om det av någon anledning inte är möjligt att leverera körkortet per post, överlåts körkortet av polisen. Gamla körkort returneras i enlighet med de instruktioner som ges i postförsändelsen. Enhetligt körkortsförfarande i hela EU Åren 2013–2033 införs en enhetlig körkortsmodell av kreditkortsstorlek inom hela EU-området. Efter detta används en enda körkortsmodell med hög säkerhetsnivå inom hela EU. Förändringarna bygger på EU:s III körkortsdirektiv som gavs redan 2006. Direktivet är förpliktande för alla medlemsstater i EU. Finland valde den senaste möjliga tidpunkten för genomförandet av reformen, 19.1.2013. Finland införde också de längsta möjliga giltighetstiderna för körkortet. Den nya körkortslagen har som mål att förbättra trafiksäkerheten och införa ett enhetligt körkortsförfarande i hela EU.   . Hämtat 22.2.2013.

13

Förarundervisningen avseende körkort för personbil reformerades En ny trestegsmodell för förarutbildning infördes 19.1.2013. Detta innebär en större mängd körundervisning. Förarundervisningen består av tre sammanlänkade delar: grunddel, övningsdel och fördjupningsdel. Grunddelen motsvarar den första fasen i den gamla modellen. Utbildningens tyngdpunkt är i grunddelen, som avslutas med förarexamen. En beviljad körrätt ger rätt att genomföra övningsdelen och därefter avslutas förarundervisningen med fördjupningsdelen. Tiden mellan den första och sista delen är minst tre månader, men ett långvarigt körkort beviljas tidigast ett år efter förarexamen. Övnings- och fördjupningsdelen ska avläggas inom två år från beviljandet av det kortvariga körkortet. En person som fyllt 17 år kan delta i undervisningen men kortet beviljas först när personen fyllt 18 år. Det centrala målet med reformen är att eleverna ska få förståelse för sin roll som ansvarsfulla förare. Undervisningsdelarna Grunddelen omfattar minst 19 lektioner teoriundervisning och 18 lektioner körundervisning. Grunddelen avslutas med avläggande av förarexamen, varefter kortvarigt körkort beviljas. Övningsdelen består av studier på egen hand och övningskörningar samt återkoppling i bilskolan, som omfattar 1 lektion teoriundervisning och 2 lektioner körundervisning. Fördjupningsdelen vidareutvecklar de kunskaper och färdigheter som eleverna har förvärvat i den grundläggande utbildningen och övningsdelen. Dessutom ska de bli bättre på att upptäcka och undvika farliga trafiksituationer, köra under svåra förhållanden och ta hänsyn till miljöeffekterna. Fördjupningsdelen omfattar 4 lektioner teoriundervisning och 4 lektioner körundervisning. Undervisningen för fördjupningsdelen i kategori B får inledas tidigast tre månader efter det att eleven har avlagt körprovet med godkänt resultat. Dessutom krävs att han eller hon har genomgått undervisningen för övningsdelen och fått återkopplingen i bilskolan. Undervisning med undervisningstillstånd Undervisningstillståndet är giltigt i två år och beviljas av polisen. Undervisningstillstånd kan beviljas en 25 år fylld person som har lämpliga personliga egenskaper och som haft B-körkort i minst tre år. Innan tillståndet beviljas ska sökanden avlägga teoriprovet för undervisningstillstånd. Det fordon som antecknas i undervisningstillståndet ska godkännas som undervisningsfordon i ändringsbesiktningen. Det antal lektioner som krävs vid undervisning med undervisningstillstånd är i stort sett det samma som i bilskoleundervisning. Grunddelen inleds dock med en undervisningsperiod som omfattar 3 lektioner teoriundervisning och 1 lektion körundervisning på en bilskola, där både eleven och läraren som innehar undervisningstillståndet ska delta. På bilskolan genomförs dessutom en utvärderingskörning som omfattar 1 körlektion och en körning under svåra förhållanden som omfattar 2 lektioner. Ett intyg över undervisningen ska medföras vid körundervisningen och på anmodan visas upp för polisen. Körundervisningen och undervisningen i fördjupningsdelen sker oftast på bilskolan.

. Hämtat 22.2.2013.

14

Vad blir det kvar av oss? Jag är ingen teknologifientlig luddit. Jag är inte teknologifreak. Jag hör till den stora grå massan: när företagsjättarna utvecklar sina nya format och marknadsmaskineriet prackar dem på mig, grymtar jag ofta irriterat men tar dem ändå förr eller senare i bruk. Mina känsloband till CD-skivan hann aldrig bli så starka som känslorna jag en gång hade för min vinylsamling. Jag kan gott tänka mig att köpa musik på webben på access- i stället för på ownership-basis, huvudsaken är att det finns bra musik i världen. Att byta från VHS till DVD var lätt, men att titta på film i mobilen tycker jag är en skymf mot filmskaparna. Varje gång jag byter dator byter jag också operativsystem – herr Gates imperium är ju uppbyggt på ett sådant sätt att jag inte har något val. USB-stickan är en fantastisk uppfinning, men vad hände med WAP som alla talade om för knappt tio år sedan? Det händer att jag grips av en misstanke: kan en kultur som sliter ut format i en så här andfådd takt vara frisk? Och hur är det riktigt ställt med mänsklighetens minne, arkiven? Har vi fortfarande koll på läget eller har vi redan tappat greppet? Mina teknologinördar till vänner brukade le välvilligt mot mig, så där som man ler till ett okunnigt barn som ännu inte förstått. De påminde mig om att vi lever i informationssamhället. Det finns mer information än någonsin tidigare i människans historia och det är självklart att vi tillvaratar den informationen på bästa möjliga sätt, sa de. Och jag trodde dem blint. Ända tills jag började ramla över artiklar som fick mig att studsa till. Det amerikanska rymdforskningsinstitutet NASA skickade sonden Viking till Mars så tidigt som 1976. År 1999 upptäckte NASA att det inte längre fanns någon som kunde tyda och tolka Viking-magnetbandens innehåll: alla som kände till 1976 års format var antingen pensionerade eller döda. Man lyckades rädda en tredjedel av informationen, men bara tack vare att den tredjedelen dokumenterats också i pappersformat. I tidningen Wired återgavs nyligen ett liknande fall: de anställda på ett forskningsinstitut tvingades arbeta i två fulla år för att rädda information som vädersatelliterna samlat ihop, information som var bara 20 år gammal och av stor betydelse för klimatforskarna. Vår digitala tid älskar att tala om framtiden och påstår ofta att framtiden redan är här. Men samtidigt förhåller sig vår tid nonchalant till samma framtid. Vår digitaliserade information tål arkivering dåligt. Hårdskivornas och CD-skivornas livstid är kort, och perspektiven som öppnas är dystra. Vi kan gå ner i grottor och beundra 20 000 år gamla grottmålningar. Vi kan läsa texten i 2 000 år gamla pergamentrullar, vi kan sitta i bibliotek och arkiv och bläddra i 200 år gamla böcker. Men vad blir kvar av vår egen tid? Blir vi ett svart hål i mänsklighetens historia? Plötsligt tänker jag på vårt maniska behov att benämna och bekräfta oss själva och våra liv. Jag tänker på vännerna som låter digitalkameran rassla till i varje tänkbar situation, men som aldrig gör papperskopior av sina bilder. På bloggaren som rapporterar varje ätet äpple. På resenären som ringer från tåget eller bussen bara för att säga: »Hejsan, jag är här på bussen.» Kan det vara så, att vårt undermedvetna redan vet att vi inte riktigt existerar och att framtiden kommer att vara saligt ovetande om att vi alls funnits? Kjell Westö, Sprickor, Valda texter 1986–2011 (2011)

15

Marcel Duchamp, LHOOQ (1919) Andy Warhol, Mona Lisa (1963)

Fernando Botero, Mona Lisa (1978)

16

Maciej Urbaniec, Cyrk (Cirkus) (1970)